De flesta bakterier kräver en relativ fuktighet över 90 % för tillväxt. Termofila och termotoleranta aktinobakterier kan emellertid leva i torrare material och är vanliga i kompost. Det är streptomyceter som ger den karaktäristiska doften av jord och jordkällare i komposten. Streptomyceter producerar luktrika organiska föreningar, geosminer (MVOC). Geosminlukten kan kontaminera porösa material och är svår att få bort från byggmaterial, kläder och möbeltextiler även om det mikrobiella angreppet åtgärdas. Släktet Streptomyces är obligat aeroba (syrekrävande) bakterier och lever som nedbrytare av organiskt material. Vissa arter är mesofila, andra termotoleranta eller termofila. De kan bilda sporer1, som överlever uttorkning, svält och andra påfrestningar i miljön. Sporerna ombildas till vegetativa bakterier igen vid gynnsammare förhållanden. Aktinobakterier kan orsaka allergisk alveolit.

Kontaminering nedan kallat ”luktsmitta” innebär att ett material har bundit lukter från emissioner från annat mikrobiellt skadat material utan att materialet självt har möglat. På samma sätt kan personer som bor i mögelhus lukta mögel på grund av kontaminering eller, med andra ord, hår och kläder kan ta luktsmitta. Luktsmittat material kan även bära gifter (toxiner) från en mikrobiell skada. Toxinerna är mycket stabila och kan påverka inomhusmiljön i åratal om smittat material inte byts ut.

Den hydrofila svampen Chaetomium växer framför allt på fuktiga trä- och pappersprodukter, till exempel på vattenskadade kartonggipsskivor, spånskivor och träfiberskivor. Sporerna är värme-resistenta och kan överleva torka. Den vanligaste arten i inomhusmiljöer, Chaetomium globosum, har isolerats bland annat från vete, ris, bönor, nötter, kryddor, majs. Chaetomium producerar luktrika organiska föreningar, geosminer, som kan kontaminera porösa material.

Det är känt att fuktskador och mögeltillväxt i byggnader orsakar olika slags hälsobesvär för både människor och djur. Mögelsvampar kan bilda allergena sporer och hälsofarliga toxiner, som sprids via luft och vatten. Flyktiga kemiska nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial (VOC), mykotoxiner (metaboliter) och flyktiga organiska ämnen från mögelsvampar och andra mikroorganismer (MVOC) kan bidra till en försämrad luftkvalitet inomhus. ...

Scopulariopsis växer i jord och organiskt material och inomhus i fuktiga väggar, på tapeter och i trä. Arter har isolerats från ris, torkad mjölk, smör, ost, bacon, salami, sojabönor, kryddor, nötter. Scopuariopsis kan orsaka mykoser och Scopulariopsis brevicaulis är en ganska vanlig nagelpatogen Arter av Scopulariopsis kan producera arsiner (kemiska föreningar mellan arsenik och väte) på arsenikhaltigt substrat. Träskyddsbehandlat virke kan innehålla arsenik, kreosot, krom och koppar och ska då hanteras som farligt avfall.

Luftkvaliteten inomhus påverkas av olika slag av kemiska emissioner. Emission är enkelt uttryckt kemiska substanser som avges (emitteras) från olika material. Emissionerna kan härröra från byggnadsmaterial, kemitekniska produkter, människor, mögel, apparater m.m. Att inomhusluften är mycket mer påverkad än utomhusluften beror på flera faktorer: Möbler, mattor, inredning, hushållskemikalier, olika byggnadsmaterial och orent ventilationssystem mm. Samma byggnadsmaterial kan ge emission av olika kemiska ämnen, beroende på fuktnivå, pH, temperatur och diffusionshastighet.

Kontaminering nedan kallat ”luktsmitta” innebär att ett material har bundit lukter från emissioner från annat mikrobiellt skadat material utan att materialet självt har möglat. På samma sätt kan personer som bor i mögelhus lukta mögel på grund av kontaminering eller, med andra ord, hår och kläder kan ta luktsmitta. Luktsmittat material kan även bära gifter (toxiner) från en mikrobiell skada. Toxinerna är mycket stabila och kan påverka inomhusmiljön i åratal om smittat material inte byts ut.

Pentaklorfenoler är högtoxiska ämnen som kan ge oss en osund inomhusmiljö. Ämnet användes tidigare för ytbehandling (doppning) och impregnering av trä för att skydda det mot röta och påväxt av missfärgande blånadssvampar. 1978 förbjöds ämnet att användas som verksamt ämne i träskyddsmedel på grund av dess giftiga hälso- och miljöegenskaper. Pentaklorfenol kan brytas ner av bakterier under lång tid och bildar vid nedbrytning kloranisoler. Kloranisoler avger en mögelliknande lukt och lukten förstärks av materialets fuktighet.

Asbest är mineralfibrer som är så små och tunna att de tränger in i kroppen. Damm med fibrer kommer in i lungorna och kan orsaka flera allvarliga lungsjukdomar. Asbest är förbjudet sedan länge, men finns framförallt kvar i äldre byggnader och är en risk för de som arbetar i byggbranschen. VVS-installatörer, elektriker, snickare, golvläggare, takläggare, städpersonal är yrkesgrupper som riskerar att utsättas för asbest. Trots att användning av asbest är förbjuden – den farligaste sorten sedan 1976, följt av ett totalförbud 1982 – är asbest fortfarande en allvarlig hälsorisk inom byggbranschen.

Ladda ned personuppgiftspolicyn i sin helhet.

PK Group erbjuder utbildningar inom området inomhusmiljö. Vi kan erbjuda kundanpassade utbildningar och dessa kan genomföras i uppdragsgivarens lokaler, likväl som i våra. Vänligen kontakta oss vid intresse.